Anders Rohdin
I den här delen tänkte jag berätta för er om karosserirenoveringen. Tanken är ju att jag skall renovera bilen själv, men någon plåtslagare är jag definitivt inte, så här tar jag hjälp av företagets erkänt duktige man, Lars Lagerblad. Ett tag tänkte jag att
jag kanske kunde prova på lite grann av hans färdigheter, så jag bad honom visa mig hur man tennspacklar. Lasse tog villigt fram alla attiraljer, träslev, vax, bomullstrasor, gassvetsen och så tennstänger förstås.
När han hade visat mig på en liten bit vad enkelt det är, var det så min tur. Efter en stund lyckades jag faktiskt få på lite tenn på en skärmsida och jag kände mig mycket stolt. Men Lasse tittade och sade lågmält till mig att det var nog inte så bra. Du måste värma lite till annars blir det ”kall-lödat” och då flagar det bara.
Lite snopen värmde jag nu lite, lite till, mycket försiktigt. Plopp sade det bara och så låg all tennet på golvet i stället. Nej, karossarbetet får allt Lasse göra. Det är ju meningen att bilen skall bli perfekt.
Plåtarbetet påbörjas
När hela inredet hade demonterats och blästrats på insidan var det så dags att starta karosserirenoveringen. Jag tog inte av karossen från ramen först, då det kan ge passningsbekymmer senare. Jag började att med att se hur de plåtrena skärmarna, luckorna och dörrarna passade. Alla skador och fel märktes ut med en tuschpenna. Mycket av felen berodde på de tidigare svetsarbetena som utförts på ett mer normalt sätt.
Sedan var det dags att ta av alla dörrar, luckor o s v, eftersom det nu gällde att först få till A-, B- och C-stolparna. De är stommen som avgör resten. A-stolparna hade ganska mycket rost på ”fotändarna”. Här fick vi köra rent med en roterande porös skiva tillverkad av 3M. Dessa skivor kan jag verkligen rekommendera trots att de är tämligen dyra, men de gör rent även i rostiga porer, slipar lätt bort färg och limrester m m.
På ena sidan skar vi upp främre tröskeldelen för att justera stolpen lite grann. B-stolparna visade sig vara krokiga. Spelet mellan framdörrarnas bakkant och bakdörrarnas framkant skall ju vara lika mot B-stolpen. Bredden på stolparna fick modifieras med ca 1 mm. Vidare fick vi bryta stolparna till rätt position även utåt/inåt. Nu fick vi montera på de nakna dörrarna igen för att se om vi fått till det bättre med alla spel. Jag tyckte nog att det såg ganska skapligt ut, men Lasse som förstår hur det blir när det kommer färg på alla kanter sade att spelen nu var lite för små.
På C-stolpen var det inga större problem att öka spelet för där låg det tenn som han kunde skava bort på de partier där spelet var för litet. I botten fick Lasse sprätta upp tröskeln och svetsa igen den igen på några ställen för att få till ett bra mått. B-stolparna stämde nu efter lite efterjusteringar ganska bra men några ändringar fick göras på dörrarna för att det skulle bli perfekt.
Reparation av dörrarna
Bakdörrarna var tämligen bra men lite bucklor fick Lasse ta itu med. Detta är verkligen inget arbete för amatören. Visserligen är aluminium som dörrarna är gjorda i mjukt och lätt att böja, men plåten växer lätt och den är svår att krympa.
Man kan ju inte heller till skillnad mot stålplåt förtenna det sista, då tenn inte biter på aluminium. Här gäller det alltså att få det perfekt om man inte vill ha spackelkakor på dörrarna. Stödkanterna under bakdörrarna var illa anfrätta så här blev det att svetsa i nya plåtbitar. Att svetsa i aluminium är också ganska svårt.
Man måste förstås ha en speciell svets. Vi använder aluminiumtråd och en blandgas Mison AR. För att sedan få till passformen mot B-stolparna svetsade Lasse på ett par millimeter med aluminiumsvets på ryggen i framkant på ena dörren. Sedan slipade han bort material tills rätt spel uppnåddes. På andra sidan var problemet att det var för trångt, varför han här slipade ned ryggen så mycket att den från början vikta kanten (180 grader) delade sig i två plåtar!
Detta gjorde dock inget, för att efter kanske ha slipat bort 3 mm lade han på en 1 mm ny svets och slipade rent till rätt passform. Det går nu inte att se att plåten inte alltid har varit en enhet. Jag vet inte hur många gånger som dörrarna åkt av och på bilen innan passformen godkändes, men det var många.
När det gällde framdörrarna var problemen likartade men vänster fram var väldigt bucklig och illa hanterad, varför vi beslöt oss för att byta ut ytterpanelen mot en ny. Gamla punktsvetsar tas bort med en speciell punktfräs. Sedan var det bara att vika bort övervikningarna så lossnade den gamla panelen. Innan den nya monterades borrade Lasse hål med cirka 5 cm mellanrum i den del som skulle vikas runt dörrstommen. Därefter lades den nya panelen på plats och veks runt stommen.
Därefter fyllde Lasse de nyborrade hålen på baksidan med svets som sedan finslipades. Snyggt och elegant.
Här ser vi den ”avskalade” framdörren med ny yttersida som väntar på montering.
Reparation av skärmar
En skärm byttes ju ny redan 1978 men här fanns allt en hel del att göra
ändå. Det är väl en handbyggd bils charm att det kan skilja ett par tre
centimeter här och där mellan olika skärmar trots att de är
tillverkade på samma fabrik (Press & Steel Ltd). Jag kan i sammanhanget
nämna att vi på jobbet just nu håller på att reparera en svårt krockskadad
Bentley Turbo från 1987.
När jag frågade fabriken om en ritning med alla måtten på karossen (det har
alla bilfabrikanter), fick jag till svar att det hade man inte p g a att det
skiljer så mycket mellan varje tillverkad bil så det skulle inte funka?! För
att få allt att stämma på 264:an monterades nu kylare, grill, framdörrar och
motorhuv på plats igen. Den nya skärmen visade sig ha en knepig, svängd
radie mot motorhuven. Här fick det sprättas upp och svetsas ihop igen.
Biten som sluter an mot sparklådans framparti var 3 cm för hög! Det blev
samma metod här. Slutligen var det nederdelen på skärmkantens framkant som
hade en miserabel bockning. Den nya plåten gick i vågor. På andra sidan var
det mindre vågor så vi beslöt oss för att ha de små vågorna på båda sidorna.
Den gamla
skärmen hade de tre mycket välkända Silver Cloud-problemen: rost vågrätt ett
par decimeter från bakkanten, rost runt toppstruten där parkeringslampan
sitter samt rost mitt på skärmkanten högst upp.
Innan Lasse skulle svetsa i skiten ställde han ett absolut krav på mig. Ta
bort all gammal tectyl på undersidan. Detta gjordes med varmluftspistol och
spackelspade, sedan tinnertvättades det sista bort. Sedan började vi med
reparationen av plåten kring positionsljuset. Här har konstruktören tänkt
att man svetsar fast struten som en liten fena på toppen av skärmen och i
framkanten sitter så lampan. Problemet beror ofta på att elkabeln till
lampan går in i ett hål underifrån genom en kabelgenomföring. Med tiden
går dock genomföringen sönder och då sprutar vatten och smuts direkt ifrån
däcket rakt in genom hålet och in i struten.
Här blir det sedan liggande med rostproblem som följd. Det är alltså viktigt
att man ser till att kabelgenomföringen är hel och sitter där den skall.
Lossa gärna lampan och spruta in rikligt med
tunn tectyl, om ni har en bil med denna konstruktion så kanske ni slipper
problemet. För att reparera skadan på min bil smälte vi bort det gamla
tennet och mejslade sedan bort struten. Mellan plåtarna
fanns det massor med rost så först fick vi slipa rent och byta lite plåt på
själva skärmen.
Struten var så dålig att vi valde att tillverka en ny som sedan svetsades
dit. Innan vi svetsar plåtar mot varandra sprayar vi på zinkfärg. Både
Veidic och Würth har bra zinksprayer som inte bränner bort så mycket när man
svetsar i det.
När så den nya struten satt på plats tennades förstås hela svetsskarven.
Skadan uppe på skärmkanten berodde på att det
går ett stag tvärs över skärmen för att stabilisera. Vid anslutningen till
skärmkanten blir det en rostficka. Staget lossades och en bit av skärmkanten
fick bytas ut.
Den lodrätta skadan ett par decimeter framför dörren var ovanligt liten på
min bil. Här rostar det friskt om man inte ser efter och håller rent på
undersidan. Det sitter en innerskärm, ett stänkskydd, som skall ta upp
däcksprutet så att det inte skall komma åt dörren m m. Stänkskyddet är böjt
och där det sitter fast i ytterskärmen
samlas det fukt och grus, en perfekt miljö för rost. Vi fick ta bort hela
stänkskyddet och reparera såväl skyddet som skärmen.
Reparation av karosserifästen och trösklar
Trösklarna var ju sedan tidigare bytta på bilen varför ingen större åtgärd
behövdes här. Normalt rostar dessa ganska kraftigt. För att förhindra detta
finns det lite knep. Hela tröskeln är som en fyrkantsprofil i diameter men
har en snedställd, diagonal
förstärkning inuti. Om man ser på tröskellådans stående plåt mot golvet,
finns här runda lock att demontera för att komma åt att spruta in rostskydd
vilket man bör göra. Problemet är dock att rostskyddet bara når fram till
förstärkningen.
Man måste alltså se till att få in tectyl på andra sidan också. Ett sätt kan
vara att skruva bort några av de yttre rostfria skruvarna som håller de
blanka fotstegs-plåtarna och här spruta in rostskydd den vägen Framför allt
mot bakskärmens infäste mot tröskeln är behovet stort.
Främre karosserifästet mot chassit sitter alldeles framför A-stolpen. Detta
fäste var definitivt inte original på min bil. Det hade inte alls rätt form
och var dessutom genomrostat på flera ställen. Här fick Lasse borra och
fräsa bort gamla punktsvetsar och mejsla bort diverse knepiga svetsskarvar.
På ett originalfäste går bakre delen in i tröskelkonstruktionen för att
svetsas fast i en balk som sitter inuti tröskeln. Balken är egentligen
nederdelen på den kraftiga A-stolpen. På så sätt vilar A-stolpens tyngd på
karosserifästet.
För att komma åt detta fick tröskelns
frontgavel tas bort. När denna var borta fick jag också se att när bilen
varit på tectylbehandling 1980 kände man inte till tröskelkonstruktionen,
för de nya trösklarnas yttre rum saknade allt vad rostskydd heter. Men de
hade turligt nog klarat sig ändå de få åren bilen rullat på vägen efter
tröskelbytet. När det hade kommit nya plåtar på hjulhus m m svetsades nya
karosserifästen på plats och därefter nya gavlar på trösklarna.
Det här kapitlet kändes lite tungt med mycket text men jag hoppas att jag
kunnat ge er lite råd så att ni hinner stoppa en del rostproblem innan det
har gått för långt. Nästa gång tänkte jag berätta hemligheten om det där med
förtenning och hur vi lagade golv och bagageutrymme.
Ett nytt karosserifäste monteras. Här syns också den diagonala innerväggen i tröskellådan.
